Open letter to Christofer Fjellner MEP
Dear Mr Fjellner,
I am writing to you with regard to your recent blog post on ACTA.
First of all thank you for providing a clarification after you tabled an amendment for the International Trade Committee vote next week calling for ACTA to be ratified. We are heartened to read that you believe that it would be irresponsible to take a definitive position on ACTA in the absence of assurances from the Commission. You further explain that clarifications are needed on “one or two” paragraphs.
Unfortunately, if it were the case that the problems in ACTA were restricted to “one or two” paragraphs:
*the European Data Protection Supervisor (EDPS) would not have issued an opinion that the entire Agreement is unacceptably vague and, therefore, dangerous for the fundamental right to privacy of European citizens;
*the OSCE Representative on Freedom of the Media would not have written to the President of the European Parliament highlighting concerns regarding the dangers of ACTA to freedom of communication and privacy;
*the European Economic and Social Committee would not have stated unequivocally that “ACTA’s approach is aimed at further strengthening the position of rights holders vis-à-vis the “public”, certain of whose fundamental rights (privacy, freedom of information, secrecy of correspondence, presumption of innocence) are becoming increasingly undermined by laws that are heavily biased in favour of content distributors.”
*more than one MEP would have voted in favour of ACTA in the Civil Liberties Committee vote.
It is also worth pointing out that the Commission has had the opportunity since the conclusion of the Agreement 18 months ago to answer – and MEPs have had 18 months of opportunity to ask – any questions regarding lack of clarity. It is difficult to comprehend why, referring to a text that was finalised in November 2010, it is necessary to seek new clarifications now, immediately before the vote.
Furthermore, where clarifications have been sought, the responses from the Commission have raised more questions than answers. The Commission was completely unable to come up with a coherent explanation for why the legally fictitious “fundamental principle” of “fair process” was included as an entirely meaningless “safeguard” in ACTA (see parliamentary questions 8444/2001 and 9708/2011). Some responses from the Commission were more enlightening, but also raised more concerns, such as the confirmation from the Commission (in response to parliamentary question 1085/2012) that it had not been entirely honest when it said that “three strikes” had never been discussed in the negotiations.
The European Commission is not in a position to provide any clarification regarding much of the Agreement, due to the fact that its implementation would be completely outside the Commission’s control. For example, in relation to Article 27.3, parties are required to “endeavour to promote” law enforcement by private companies. The scale of the infringements being policed by the intermediaries would obviously be decided by the companies themselves and not by the Commission (completely contrary to the Commission’s fallacy that ACTA will only ever be used against ill-defined “commercial scale” infringements). Often, the policing would be done by foreign companies using the withdrawal of their services as a sanction against alleged infringements. We know this because this is already what Google does when it removes European pages from its global search results if there is an accusation that the website breaches US law.
What sort of clarification can the Commission provide regarding the damage to the rule of law and legal certainty to European businesses and citizens if, at any moment, their online activities could be disrupted or eliminated by vigilante actions of US payment providers (such as Paypal), search engines (Google, Bing), advertising networks (Google), domain name registries (Verisign), etc?
EDRi agrees wholeheartedly with you when you say that it would be reckless to support adoption of ACTA in the absence of more legal certainty. However, what legal certainty can be provided in the next seven days before the vote that was not provided in the previous 18 months since the text was finalised? Why ask for a legal certainty that the Commission is not even in a theoretical position to provide?
As adoption of the vague and dangerous text of ACTA would be reckless, we urge you to withdraw your amendment ahead of next week’s vote.
Best regards,
Joe McNamee
Executive Director
Bäste Christofer Fjellner,
Jag skriver till dig med anledning av din senaste bloggpost om ACTA.
Först av allt vill jag tacka dig för ditt förtydligande av det ändringsförslag du lagt till ACTA-rapporten som utskottet för internationell handel ska rösta om nästa vecka. Ditt ändringsförslag säger att Europaparlamentet ska godkänna att ACTA-avtalet ingås. Det är därför glädjande att du skriver att du “inte kan rösta för avtalet om jag inte får garantier för att ACTA inte hotar friheten på internet eller står i strid med EU:s lagstiftning” och att det finns “behov av förtydliganden kring en eller två paragrafer”.
Dessvärre är det så att om det vore så enkelt att problemen i ACTA är begränsade till “en eller två paragrafer” så skulle inte något av följande ha inträffat:
*Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) skulle inte ha yttrat sig om att hela avtalet är oacceptabelt vagt och att det därför utgör en fara för alla EU-medborgares grundläggande rätt till privatliv,
*OSCE:s representant för mediefrihet skulle inte ha skrivit till Europaparlamentets talman för att belysa farorna med ACTA och dess inverkan på fri kommunikation och personlig integritet;
*Europeiska ekonomiska och sociala kommittén skulle inte otvetydigt ha yttrat sig om att “ACTA’s strategi syftar till att ytterligare stärka positionen för rättighetshavare gentemot “allmänheten”, vars grundläggande rättigheter (personlig integritet, fri information, skyddad korrespondens (posthemlighet), oskyldighetspresumtion) blir alltmer urholkade av lagar som är starkt partiska till förmån för innehållsdistributörer.”
*En majoritet av ledamöterna i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter skulle inte ha röstat nej till ACTA och fler än endast en (1) ledamot skulle ha röstat ja.
Det är också värt att påpeka att både kommission och ledamöter har haft möjlighet sedan avtalet blev klart för 18 månader sedan att reda ut oklarheter. Det är svårt att förstå varför det skulle vara nödvändigt att söka nya förtydliganden nu, omedelbart före omröstningen, med hänvisning till en text som färdigställdes i november 2010.
Dessutom, i de fall där förtydliganden har efterfrågats, har svaren från kommissionen gett upphov till fler frågor än svar. Kommissionen har varit helt oförmögen att leverera en sammanhängande förklaring till varför man använt juridiskt fiktiva begrepp som till exempel “den grundläggande principen rättvis process”. Dessa begrepp ger inte någon som helst garanti för att ACTA inte hotar friheten på internet (se parlamentariska frågorna 8444/2001 och 9708/2011). Andra svar från kommissionen var mer klargörande, men har samtidigt givit anledning till större oro, som till exempel bekräftelsen från kommissionen att den inte hade varit helt ärlig när den sagt att “three strikes” aldrig diskuterats i förhandlingarna (se svar på parlamentsfråga 1085/2012).
Europeiska kommissionen har dessutom inte befogenhet att lämna några som helst förtydliganden om en stor del av avtalet på grund av att dess genomförande ligger helt utanför kommissionens kontroll. Till exempel är parterna, enligt artikel 27.3, skyldiga att “sträva efter att främja” att brottsbekämpning utförs av privata företag. Omfattningen av mellanhändernas övervakning av olika typer av intrång kommer naturligtvis att bestämmas av företagen själva och inte av kommissionen (helt i motsats till vad kommissionen verkar tro – att ACTA alltid bara kommer att användas vid det illa definierade begreppet “storskaliga kommersiella” immaterialrättsintrång). Övervakning och kontroll av påstådda intrång kommer dessutom oftast att utföras av utländska företag med blockering eller avstängning av tjänster som straff. Vi vet detta eftersom det är vad Google redan nu gör när den tar bort europeiska sajter från sina globala sökresultat i de fall dessa webbplatser beskyllts för att bryta mot amerikansk lag.
Vilken typ av klargörande kan kommissionen ge när det gäller skador på rättsstaten och rättssäkerheten för europeiska företag och medborgare, om deras online-aktiviteter när som helst kan blockeras eller elimineras genom privata sanktionsåtgärder från amerikanska betalningsleverantörer (t.ex. Paypal) , sökmotorer (Google, Bing), reklamnätverk (Google), domännamnsregister (Verisign) etc?
EDRi instämmer helhjärtat när du säger att det skulle vara oansvarigt att godkänna ACTA utan en bättre förståelese av vad texten egentligen betyder. Men frågan är vad som kan åstadkommas vad gäller sådana rättssäkerhetsfrågor sju dagar före omröstningen som inte har framkommit under de 18 månader som gått sedan ACTA-texten färdigställdes? Varför be om en rättssäkerhet som kommissionen inte ens har en teoretisk möjlighet att garantera?
Det vore oansvarigt av europaparlamentet att godkänna ACTA-avtalets otydliga och farliga text, och av den anledningen uppmanar vi dig att dra tillbaka ditt ändringsförslag innan nästa veckas omröstning i utskottet för internationell handel.
Vänligen,
Joe McNamee
Executive Director